Jag är inte skrockfull och jag tror inte på ödet. Vidskeplighet är egentligen så långt ifrån mig man kan komma. Men det spelar ingen roll. Jag kan inte låta bli att fundera och läsa in saker i allting. Letar tecken överallt på att det är den här gången det kommer ske. Att det är de här dagarna vårt första barn blir till.
Att regnbågen gick ner mitt på sjukhuset när vi åkte till kliniken. Det kan väl inte betyda annat än att det var vår skatt som mötte oss där?
Att jag haft en tröja på mig som nog faktiskt (trots att jag aldrig haft några turkläder någonsin) ändå måste vara en riktig turtröja.
Att vi den här gången fick se vårt embryo när det landade i livmodern, att jag hade mina strumpor med hjärtan på. Osv osv...
Ni hör ju, jag hittar saker lite överallt :)
De kroppsliga tecknen då? Ja, än så länge är det ju för tidigt att börja leta och det känns faktiskt väldigt skönt. Jag gissar att jag om en vecka börjar med de jobbiga och dryga "menvisstmåstedetjagkännernuändåvaranågotsomkanskekanbetydaattjagärgravid"-tankarna.
Det måste garanterat betyda tur :)
SvaraRaderaKramar!