Imorgon gäller det

Imorgon bitti ska jag göra det jag gruvar mig så mycket för - kissa på det där eländiga testet. Jag vet hur det brukar vara. Först måste jag titta på testet en stund för att se att vätskan verkligen har sugits upp. Sedan brukar jag sitta och stirra på det. Vända och vrida på det och hoppas på åtminstone en svag skugga där det lodräta strecket ska dyka upp. Något annat än minus har aldrig dykt upp hur mycket jag än har vinklat det och i vilka ljus jag än har tittat i.

Tyvärr så tror jag ju fortfarande inte att det har lyckats den här gången, men eftersom inget blod har dykt upp än så har jag lite hopp kvar. Mest troligt är dock att blodet håller sig borta pga progesteronet. Jag har under tidigare hormonstimuleringar varit med om att mensen kommit först 2-3 dagar efter att jag slutat med progesteronet.

Jag känner mig mycket mer likgiltig idag än igår. Någon form av skyddsinstinkt skulle jag tro. Dagen har bjudit på mensvärk men inte lika mycket som igår. Det känns som att det "rinner till" lite nu och då och det börjar nog bli ett litet spår i plastmattan mellan mitt arbetsrum och toaletten vid det här laget... Usch och fy, jag vill faktiskt inte veta. Imorgon blir allt så definitivt.

Snälla ni, håll alla tummar ni har! Vi behöver det verkligen!

Jag återkommer imorgon...