Lite lugnare

Efter en natt med halvdålig sömn är jag nog lite mer sansad nu. Eftersom kliniken ringde så sent igår hann jag inte prata med min man förrän efter stängning (eller snarare, vi provade inte ens att ringa eftersom klockan var över 17). Efter lite gråt mot mannens axel kändes det ändå lite bättre. Vi måste ju på nåt sätt ändå utgå från att läkaren på kliniken tror på att det ska fungera. Det finns ingen anledning alls för dom att boka in ett plock om det är för tidigt eftersom vi har köpt ett 3-pack och det här bara är försök nr 2. Krasst sett har dom inga pengar att tjäna på att vi skulle misslyckas.

Mina förväntningar på äggplocket har i alla fall sjunkit drastiskt och jag skulle bli överlycklig om vi får ut i alla fall 2 ägg som befruktas och delas fint. Förhoppningen är fortfarande att få tillbaka 2 st embryon, men får vi bara ett är jag nog nöjd med det också. Skulle allt gå åt skogen funderar vi på en eventuell frysåterföring istället, men jag vet inte riktigt om det skulle funka/om vi egentligen vill det.

Jag var på akupunktur igår också och vi pratade en del om min oro. Hon sa några kloka ord och tyckte att jag ska försöka vara mer i nuet. Att lämna smärtminnet utanför och inte ta med mig gamla misslyckanden in i det nya. Det ligger mycket i det. Att försöka att fokusera på hur det är just nu, att det just nu är bra. Inte hur det var förut. Inte hur det kan bli. Utan bara hur det är nu. Jag ska verkligen försöka ta till mig dom orden och tänka på det de närmaste dagarna. Det kommer att bli svårt och jag kommer inte att lyckas helt, men jag ska försöka.