Bring it on!

Och så var det det här med att skriva eller inte. På ett sätt har jag så himla mycket som snurrar i min skalle som jag egentligen skulle vilja få ur mig. Samtidigt så blir det mest bara en massa ältande. Helt ärligt vet jag inte om jag orkar med allt ältande och funderade, så därför kanske det är lika bra att inte skriva nåt alls istället?

Jag tycker att det är jobbigt att gå in på bloggar där folk är gravida i ungefär samma veckor som jag skulle ha varit, så det undviker jag. Jag tycker att det är jobbigt att vi fortfarande står kvar på samma plats som för ett år sedan. Det är jobbigt att vi gjort tre försök som inte fungerat. Jag känner mig omkört och förbiåkt. Här står jag kvar och vinkar till alla där framme - hejhej! 

En kollega berättade i veckan att hon är gravid och ska ha barn nästan på samma dag som vi skulle haft om vi inte fått det senaste missfallet. Jätteglad för hennes skull förstås, men ja ni vet ju hur det kan kännas...

Samtidigt så är jag så jäkla peppad inför nästa försök! Bring it on! Jag vill tjoffa in sprutorna i magen, svälja alla jäkla tabletter, plocka ut en herrans massa ägg, återföra ett toppenembryo och sedan få se ett starkt och fint plus på testet. Inga svaga streck som ska analyseras in i minsta detalj. Den här gången smäller det! Det bara måste bli så!