Precis som förra gången blev äggskörden 8 ägg från 8 blåsor. Klart att jag är nöjd, men innerst inne hade jag nog hoppats på några fler inser jag nu efteråt. En liten klump i magen har jag faktiskt... Läkaren som gjorde ingreppet har inte gjort något äggplock på mig tidigare, och jag tror att hon inte tog de allra minsta blåsorna utan bara de i bra storlek. Jag hoppas därför att många av äggen är mogna den här gången.
Äggplocket gick bra och jag känner mig helt okej i kroppen nu efteråt. Jag blöder lite och har lite ont i magen men annars mår jag bra. Det enda är att jag är så fruktansvärt törstig idag och jag undrar om det kan vara så att det är kortisonet som ställer till det? Jag höjde från 5 till 10 mg imorse, kan det gå så snabbt med biverkningar tro?
Det var ju sagt att vi skulle få göra långtidsodling den här gången, men det beror ju på hur många ägg som befruktas. Vi har i alla fall fått en pessimistisk tid inbokad på torsdag av nån anledning. Fattar inte alls varför vi fått en tid efter 3 dagar och inte 2 som vanligt, och vi fick inget riktigt bra svar heller. Hursomhelst så kommer kliniken att höra av sig på onsdag, och om det är många embryon som ser fina ut då så blir återföringen först på lördag. Då blir det återföring av en 5-dagars blastocyst. Förra gången blev ju 5 av 8 ägg befruktade och delade sig bra så jag hoppas på minst samma resultat den här gången. Jag känner mig ändå rätt lugn över att komma så långt som till återföring den här gången, men frågan är ju mest vilken dag det blir. Men jag kan inte låta bli att känna mig avtrubbad och lite dyster. Hänger kanske ihop med att en stor anspänning släppt? Nu är det bara att ladda upp inför nästa och ännu större anspänning - ruvardagarna...
Vi inleder tumhållarmaraton för att många ägg ska bli befruktade och sedan delas fint, och jag tar gärna emot så många extratummar som möjligt! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar