Välkommen v 13!

Det är med ett leende på läpparna som jag välkomnar v 13 (12+0). Det känns fantastiskt att ha kommit så här långt. Nästa vecka kommer vi att släppa nyheten lös bland släkt och vänner och det är något som jag verkligen ser fram emot. Något vi har längtat efter så väldigt länge. Och det vet jag att släkten och vännerna också har gjort.

Fick höra igår att svärmor fått blåljuga mannens moster rakt upp i ansiktet. Mostern och kusinen (som hälsade på oss i helgen) hade nämligen tyckt att jag såg ut att må illa när vi träffades i julas och hade för nån vecka sen frågat svärmor om jag var gravid. Jag kommer ihåg att jag var både illamående och trött den dagen i julas så det är ju läskigt vad de misstänker och anar saker. :) Svärmor har så svårt för att ljuga och längtar efter att inte behöva ha hemligheter så länge till. Nästa vecka slipper hon. ;)

Måendet so far:
- illamående på mornarna och kvällarna plus när jag är hungrig
- mens/molvärk och spänningar kring livmodern
- raggarsträng över hela magen
- större och ådrigare bröst och ömma bröstvårtor
- värdelös kondis, andfådd för minsta lilla
- totalt osugen på kaffe och sötsaker
- lite sämre hy än vanligt
- uppe och kissar varje natt sedan drygt en vecka tillbaka
- lite tröttare, men inte så mycket mer än vanligt, känner mig segare än vanligt dock

Nästa vecka är det också dags för inskrivning på MVC och sedan hoppas vi på att få en ultraljudstid inbokad. Och så längtar jag tokmycket efter att få en liten kula på magen! Jag kan omöjligt känna var livmodern är och har inte riktigt brytt mig så mycket om det. Att det spänner och drar gissar jag är ett tecken på att det växer som det ska där nere. Dock tycker mig ana att jag är lite mer svullen över livmodern nu jämfört med för några veckor sedan och jag hoppas att det inte dröjer alltför många veckor innan det åtminstone går att se utan kläder.

Oh happy day! :)