söndag 1 juni 2014

Terror på hög nivå

Jag vet ju att dessa dagar brukar vara hemska, men alltså, har de verkligen varit så här jobbiga förut? Jag trodde att det skulle gå bättre nu när jag varit långledig, men det har inte hjälpt ett dugg.

Torsdag och fredag högg och stack det i livmodern och mot vänster sida mest hela tiden, och jag har därefter haft mensvärk av och till. Igår kände jag mig så himla positiv och tyckte direkt på morgonen att den där konstiga superhungern kom. Igår hade jag kunnat äta hur mycket som helst precis hela dagen. Jag mådde dessutom lite illa en sväng både på förmiddagen och kvällen. De ömma brösten kom igång för några dagar sedan, men igår kväll tyckte jag att det började avta. Dessutom känner jag mig inte alls lika hungrig idag, men däremot lite illamående. Dessutom vet jag ju att jag varit himla hungrig veckan innan mens de senaste månaderna, så det är väl inget jag ska ta hänsyn till egentligen...

Det som är så jobbigt är ju att både hunger och illamående är sånt som man kan framkalla själv. Det är därför jag alltid hakar upp mig på det här med brösten, eftersom det är något jag inte kan påverka med hjärnan. Statusen på dom är i alla fall fortfarande lite svullna och ömma, men inget pirr i dom, och dom känns mindre ömma idag än igår. När jag var gravid vet jag att dom ömmade mindre på dagen än kvällen, så jag lever lite på hoppet fortfarande, men igår kändes de definitivt mindre ömma på kvällen än morgonen.

Fy vilken plåga detta är! Jag som har känt mig så himla positiv den här gången. Nu får verkligen kämpa för att ens få fram ett leende...

Ruvardag 6 idag (vilket motsvarar RD 7 med dottern), och jag läste i mina anteckningar att det var kring RD 9 som mina "riktiga" graviditetssymptom kom. Jag har inte kvar några av mina testlagret-tester, men såg att jag har 3 st CB-test. Som det känns nu kommer jag inte stå ut att vänta en vecka till. Vid graviditeten/missfallet i början av året testade jag på RD 9, så jag måste väl vänta minst så länge i alla fall. Det betyder på tisdag, men det vette tusan om jag vågar. Det bästa vore om jag kan hålla mig till fredag i alla fall.. Jaja vi får se hur det går.

3 kommentarer:

  1. Uscha ja det är terror! Jag kände absolut mindre denna gång än med A-V och ömheten i brösten varierar fortfarande jättemycket. Har en bra känsla för er. Tror och hoppas att det går bra. Kramar!

    SvaraRadera
  2. Hoppas hoppas!! Ja, de där ruvardagarna går verkligen i slow motion!
    Deppa inte ihop om du testar tidigt och inte plussar för med E testade jag negativt RD10, men han var ju ändå där :-)
    Håller mina tummar hårt för att det ska gå bra det här!
    Kram

    SvaraRadera
  3. Wohoo! Vi är på samma rd! Gjorde FET måndagen den 26:e. Känner absolut ingenting! Har inga hormoner eller lutinus. Kul! Nu följer jag dig och håller tummarna! :-)

    SvaraRadera