måndag 14 april 2014

Mer och mer rädd

Jag läser på om tidigt klimakterium och blir mer och mer rädd. När vi gjorde vår utredning för en massa år sedan hittade man egentligen inget fel och vi har därför blivit klassade som oförklarligt barnlösa. Det man däremot kunde se var att mitt FSH var lite högre än normalt. Tror att man ska ligga under 7-10 för att det ska vara bra, och jag hade som högst 13. Upp mot 20 är inte bra vad jag kan förstå. Just på grund av det här har någon läkare sagt att jag kommer att komma i tidigt klimakterium, och bevisligen har jag behövt en rätt hög dos Menopur får att få igång äggproduktionen.

Nu har det ju gått ytterligare några år sedan utredningen, och jag så väldigt rädd att äggtillgången har blivit drastiskt mycket sämre. Symptomen på klimakterium är ju vallningar (har jag inte vaknat någon natt väldigt svettig?) och först kortare cykler som sedan blir länge (hade ner mot 26-27 dagar ett tag, nu är jag uppe i 31 helt plötsligt). Det här tillsammans med utlåtandet efter förra ultraljudet gör mig så fruktansvärt rädd.

Mensen har fortfarande(!) inte kört igång på riktigt, utan jag bara småskvätter lite, och nu är det faktiskt så att om den skulle komma först imorgon skulle vi klara oss undan påsken. Men då finns det istället risk för att äggplocket och återföringen krockar med vår Spanien-resa, så det är nog bara att inse att det inte blir något försök den här månaden. På ett sätt känns det jobbigt såklart, framför allt eftersom jag skulle vilja köra igång så jag får veta om jag kan producera några ägg längre, men mest av allt känns det faktiskt rätt så skönt. Det är jobbigt att göra behandlingar, och så länge vi inte är mitt i någon kan jag stoppa huvudet i sanden och låtsas att allt är bra. Det är så skönt att leva i den "vanliga" världen och bara få vara i nuet som en helt vanlig liten barnfamilj.

2 kommentarer:

  1. Herregud, kommer inte ihåg om jag redan lämnat en kommentar eller inte... men här kommer en till, eller den första ;)
    Förstår att du är orolig för det men det verkar ju som om du inte fått träffa de mest kompetenta läkarna. Hoppas att nästa kontroll visar på många fina ägg. Det där med cykeln kan ju varirera nån dag hit och dit.

    Känner igen mig i att det är skönt att bara tänka bort allt vad försöken heter och låtsas vara nöjd och vanlig. Hoppas att mensen kommer så att ni kan köra och att det inte krockar med något. Kramar!

    SvaraRadera
  2. Hoppas din oro är ogrundad! Kanske är det symptom som du aldrig hade lagt märke till om du inte börjat känt efter? Ibland lyckas kroppen ju tom skapa fysiska symtom pga stress och oro. Håller hur som helst tummarna och hoppas du får träffa någon bra doktor som du kan lita på!

    Kram/Anna S

    SvaraRadera