Vi väntar ändå

Jag hade telefontid med läkaren i tisdags och vi har nu en ny plan för nästa behandling. Vi kommer att köra med samma upplägg som förra gången när vi fick dottern, förutom att jag kommer att fortsätta med den högre dosen Menopur och inte sänka den som då. Innan behandlingsstart ska jag göra ett ultraljud och så måste vi ta om virusproverna eftersom de blivit för gamla.

Sen var det ju det där med tiden för mensen. Om kroppen inte krånglar borde mensen komma om en vecka ungefär, och då skulle vi hinna med en behandling innan fjällen, även om det kan bli på håret beroende på hur många sprutdagar det blir. Om den väljer att komma någon dag senare blir det lite väl tajt med tid. Efter att ha bläddrat och bläddrat i kalendern och räknat och funderat känner jag att jag nog vill vänta en månad till ändå för att slippa stressen. Jag har dubbelkollat med kliniken och det är inga problem att påsken är där i krokarna, troligen blir äggplock precis efter påsk. Dessutom hinner vi med behandlingen innan vår Spanien-resa, det enda är att jag får hålla mig borta från sangrian men det gör jag så gärna. :) När jag tänker på att vänta en månad till känns det så bra, och jag får ett lugn inom mig. Så jag tror faktiskt att det är rätt att vänta. Skönt!

Vi har också bestämt oss för att köpa ett 3-pack den här gången också. Då ingår 3 stimuleringar och 1 FET. Om vi vill kan vi byta ut en stimulering mot 2 st FET. Det här känns både spännande och läskigt och som det känns nu blir de här behandlingarna nog de sista vi gör. Lätt att säga när man har allt framför sig och alla chanser kvar, men jag hoppas ju såklart på att någon av dem ger oss den lillasyster eller lillebror vi längtar efter så. Om inte får vi ta det problemet då. Men visst låter 2014 som ett snällt och bra år? Ett år som ger oss bebisar? Jag lever på hoppet och tron i alla fall! :)