Om en månad!

Om en månad, då är vi igång igen! Mensen var så vänlig att komma någon dag senare än jag trodde så nu borde det inte (peppar, peppar!) vara någon risk att äggplocket krockar med påsken när kliniken är stängd ett par dagar. Mensen får gärna komma lite sent nästa månad också för säkerhets skull. (den kan diffa på allt mellan 26-30 dagar så säker är man ju aldrig...) Jag ska försöka att inte stressa upp mig kring datumen, för det är ju ändå inget jag kan göra åt det... Ett ultraljud är i alla fall inbokat till om tre veckor, och förra veckan fick vi iväg virusproverna. Check, check!

Det känns himla skönt att inte ha börjat med sprutorna redan den här månaden i alla fall. Jag tror att jag måste ladda upp lite mentalt först. Under veckorna som kommer ska jag försöka vara lite extra snäll med min kropp och träna, äta lite bättre och sluta med kaffet igen. Och försöka komma ihåg att äta lite extra vitaminer. Jag som inte brukar dricka särskilt mycket kaffe i vanliga fall har blivit en riktig kaffetunna efter det senaste missfallet. Kan man tröstdricka kaffe? Det är nog det jag gjort i så fall. Jaja, det borde inte bli en så stor uppoffring att sluta i alla fall. Kaffet på jobbet är äckligt så det dricker jag ändå aldrig, så det gäller bara att sätta en stoppskylt på bryggaren hemma. :)

Jag försöker tänka tillbaka på vad jag gjorde när jag blev gravid med dottern, men jag kommer inte ihåg. Eller jo, jag vet att jag gick på akupunktur, drack örtte och tog några suspekta örtdroppar då, men bara tanken på att gå tillbaka till akupunkturtanten ger mig ångest, så det väntar jag in i det längsta med.