I måndags hände precis samma sak som i november. På embryots 7:e dag högg och stack det till i livmodern och dagen efter blev progesteronresterna rosa. Då hoppades jag att det var en nidblödning (vilket det ju faktiskt kan ha varit eftersom jag testade positivt sen), och jag kan inte låta bli att hålla tummarna för samma sak den här gången. Förra gången fortsatte det att vara rosa/brunt ända fram till mensen kom, men jag tycker att det är mindre den här gången. Än så länge i alla fall. Och så har jag blivit så sjukt hungrig! Det spelar ingen roll hur mycket jag äter så är jag hungrig hela tiden. Jag har ett konstant sug efter mat. Och så har hyn i ansiktet blivit sämre än nånsin. Mensvärken kommer och går. Förstår ni hur mycket jag hoppas den här gången? Det som talar emot är ju det här med brösten. Jag hade ju lovat mig själv att jag inte skulle haka upp mig på det, men jag kan inte låta bli. För i dom känner jag absolut ingenting.
Det är ju för härligt att ruva! ;)
Åh ja det låter ju positivt! kommer du att hålla dig från att testa tills det är TD?
SvaraRaderaHåller tummarna vännen! Kramar!
Nä, inte en chans att vänta till td, den är först 12/2!! Tror att jag kommer att testa i början av nästa vecka. Mensen är beräknad till mån-ons nån gång (men jag tar extra prog som alltid skjuter upp den). Kram tillbaks!
RaderaJa, det låter onekligen positivt. Så jäkla spännande.
SvaraRadera