v 27 (26+0) Bra vibrationer och tvåsiffrigt

Ja, så känns det när magen skumpar runt och lillen håller igång som bäst. Det är helt otroligt hur mycket mer bebisen känns av nu jämfört med bara för några veckor sedan. Magen har dessutom exploderat i storlek tycker jag och nu börjar alla mina kläder vara för små. Jag tyckte att jag köpte stora linnen och skjortor för någon månad sen, men nu slutar de nästan halvvägs på magen eller är helt omöjliga att stänga. Det är bara att inse att jag måste uppdatera garderoben lite igen... :)

Nu är det också mindre än 100 dagar kvar tills bebisen beräknas komma! Helt fantastiskt så snabbt tiden går! :) Vi har börjat småhandla lite kläder och i fredags slog vi dessutom till och beställde både barnvagn och babyskydd. Vi hade redan bestämt oss för en Brio Happy och har letat efter en begagnad men inte hittat någon bra. Så nu när Barnens hus kom med ett erbjudande om att man får ett babyskydd med bas på köpet när man beställer just en Brio Happy så slog vi till. Det känns så konstigt att vi i slutet av sommaren ska gå runt med en alldeles egen liten bebis i en vagn! (men underbart så klart :))

De där taggarna

När kommer egentligen taggarna att trubbas av? Kommer de någonsin att försvinna?

Trots att jag sitter med magen i vädret och en liten som sparkar där inne får jag precis samma känsla varje gång jag får ett graviditetsbesked. En otäck och isande klump i magen. Bittra och hemska tankar om att det går så lätt för alla andra. Det spelar ingen roll att jag vet att de andra också har haft det tufft, men på helt andra sätt.

Jag hoppas verkligen att jag så småningom lär mig att leva med taggarna. Men mest hoppas jag så klart att de kommer att skrumpna ihop för att till slut falla av.

BM-besök v 25 (24+0)

Äntligen var det så dags för det första BM-besöket där det inte bara vara fokus på mig utan även på lilla pyret. :) När vi var hos barnmorskan senast, i v 14 eller vad det nu var, kändes v 24 så otroligt långt fram. Nu har dessa 10 veckor rusat iväg och helt plötsligt var det dags att både mäta magen och lyssna på lilla hjärtat. Jag kan inte låta bli att tänka att det om 10 veckor till börjar dra ihop sig inför den sista månaden och att jag då kommer att ha gått hem på ledighet. Underbart!

Barnmorskan räknar och byter dagar på måndagar, och inte söndagar som widgeten här intill, så jag tror jag kör på hennes dagar istället så behöver det inte bli onödigt förvirrat. Det är nog mycket som kämpar om uppmärksamhet i min hjärna ändå...

Hur som helst så såg allt fint ut igår. Magen mättes till mitt på kurvan och hjärtljuden låg på 136 slag/min. Vi fick även en tid för det extra ultraljud vi ska på för att kolla på moderkakan, och det blir i mitten av maj. Jag hoppas, hoppas, HOPPAS att moderkakan har varit vänlig nog att flyttat på sig. Hela den här grejen med moderkakan har gjort att jag inte vill tänka på förlossningen än. Det känns så meningslöst att fundera över det innan jag vet om jag ens får chansen att föda vaginalt. Jag vill ju som jag skrivit förut hemskt gärna få föda vaginalt, och det har varit en av målbilderna i hela ivf-cirkusen, men samtidigt så vet jag ju att det inte är något som går att styra. Och bara för att moderkakan ligger rätt behöver ju inte det heller betyda att det i slutändan blir en vaginal förlossning... Kontrollfreak? Jag? Näe.... ;)

v 23 och små söta kläder

Direkt när vi flyttat in i vårt hus kom mamma över med flera lådor fyllda med barnsaker och kläder som är från när jag var liten. Hon ville få tömma sitt förråd och tyckte att vi behövde fylla på vårt. :) Hursomhelst så tog jag (äntligen!) fram en av lådorna igår och kollade igenom kläderna. Åh så små och söta dom var! En massa små bodys, byxor och knyttröjor i modell minimini. Plus en hel del stickade plagg som min farmor stickat till mig. Mamma (som ju alltid gråter glädjetårar nuförtiden) hade tydligen börjat böla när hon såg bilden på alla kläder som jag skickade till henne. :) Nu åker allt in i tvättmaskinen och sen får vi se vad som passar på vårt lilla pyre.

Dessutom köpte vi en del plagg när vi var i Stockholm förra veckan. Vi har hängt upp kläderna på garderobsdörren i sovrummet så det första vi möts av när vi vaknar är synen av små söta kläder. Man kan ju bli lycklig för mindre! :)

En fråga: hur mycket kläder och filtar och grejer behöver man från början egentligen? Jag känner mig totalt bortkommen när jag går omkring på barnavdelningarna..

Och så lilla pyret då? Jo, den sparkar mer och mer och verkar växa som den ska där inne. Sparkarna och buffarna syns tydligt utanpå magen nu, och det är inte längre någon tvekan om att min mage numera inhyser ett litet busfrö. Jag känner att kroppen förändras och för en som är van att alltid ligga på samma vikt +- 1 kg känns det lite konstigt att vågen numera visar +4 kg, men samtidigt förstår jag ju varför när jag tittar ner på magen. :) Naveln som från början mest blev lite grundare är numera bara ett spänt streck så det blir spännande att se om den kommer att ploppa ut så småningom eller vad den får för sig att göra. Annars mår jag väldigt bra nu. Knappt några krämpor, en buffande bebis och en väldigt mysig och rund mage = toppen!

Oj, nu blev det här en hel uppsats märker jag. Jag får nog försöka att skriva lite oftare istället ;)

Glad påsk på er alla och hoppas att ni får en skön helg!