Hysteroskopi

Hysteroskopin gick bra även om det inte var någon behaglig upplevelse direkt... Jag fick lokalbedövning kring livmodertappen och den gick direkt upp i skallen (trodde jag inte!) så jag blev helt konstig och borta för en stund. Jag trodde nästan att jag skulle svimma där ett tag. I vilket fall som helst så försvann den effekten efter några minuter och själva ingreppet kändes inte särskilt mycket. Det var obehagligt och stack till lite i livmodern, men ingen direkt smärta. Efteråt fick jag fruktansvärd mensvärk som turligt nog gick över efter en timme.

Allt såg i alla fall bra ut som förväntat, men faktiskt så kunde läkaren se en liten flik eller antydan till polyp där inne på ena sidan livmoderväggen. Inget som han trodde har påverkat, men som han ändå valde att skrapa lite på. Han visste inte säkert om den försvann, men det kan komma ut lite slemhinna i en blödning efteråt. Han sa också att det kunde ha varit en sammanväxning som försvann i och med ingreppet och att det var därför han såg den där fliken. I vilket fall som helst så känns det ändå skönt att det var något som hittades där inne. Framför allt när det inte var något allvarligt. Jag hoppas att det är den lilla fliken som varit boven i dramat och att det nu ska rätta till sig till nästa försök.

Nu inväntar jag telefontiden med vår ivf-läkare på onsdag för att planera för nästa behandling. Jag ska ta upp frågan kring intralipiddropp har jag tänkt och det blir spännande att höra om min klinik kan tänka sig att ge mig det. Troligen inte eftersom de inte är särskilt taggade på nya saker, men jag ska verkligen tjata på dem. Utan min övertygelse om att göra en hysteroskopi hade vi ju aldrig fått göra en sån heller.

Vi har också bestämt oss för att byta till Falun om de två försök vi har kvar inte lyckas. Jag har varit i kontakt med dom och fick ett väldigt bra intryck. Nackdelen är längre resor och att jag inte kan göra vul etc i min hemstad, men läkaren vi träffade idag var mycket bra så det känns bara bra att byta till dem i så fall. Skönt att ha en backup-plan! Det främsta skälet till att vi vill byta klinik är att vi, eller framför allt jag, börjar bli så less på vår nuvarande kliniks bemötande. Sköterskorna är alltid sura i telefon, och varje sak man frågor om dem tycker de är världens besvärligaste sak. Dessutom tycker jag att läkaren inte riktigt vill anstränga sig att tänka utanför boxen, utan allt ska gå enligt samma standardschema varje gång. Jaja, vi hoppas ju ändå såklart att det ska räcka med ett försök till, men som sagt så känns det skönt att ha en plan b.