Mindre illamående snart?

Uäh, nu är jag faktiskt ganska så less på det här illamåendet. Det är absolut inte lika illa som när jag väntade dottern, för då hade jag dålig aptit och kräktes ett gäng gånger under ganska lång tid, men det är så jobbigt att ha den där ständiga äckelkänslan över sig. Oftast blir det bättre när jag ätit något som tur är, bara jag inte äter för mycket. För då slår det över och blir till illamående igen. Rent allmänt skulle jag ändå säga att jag har betydligt lindrigare symptom den här gången, och det är både skönt och lite läskigt. Jag vet att illamåendet började släppa kring v 14-15 förra gången så jag hoppas på samma sak den här gången. Det betyder att det är 2-3 veckor kvar nu bara.

Jag tänkte ju som jag skrev förra gången att jag skulle boka in ett ultraljud hos en privatläkare, men när jag väl tog mig för att ringa dit så fanns det inga lediga tider. Snopet. Jag mailade då ivf-kliniken som ligger i en annan stad och fick en tid där istället som tur var. I onsdags var jag dit och fick se vår lilla räka igen. Jag var rätt så nervös innan men hade ändå en ganska så bra känsla inom mig. Den här gången vinklade läkaren undan skärmen helt och kollade själv först, och under de där sekunderna (som kändes som 5 minuter) hann jag faktiskt bli orolig då han såg så väldigt allvarlig ut. Som tur var var det ingen fara och vår lilla, lilla bebis (45-50 mm stor) låg där inne och hade det gott. :) Hjärtat pickade på, och en gång såg jag den hoppa till också. Ultraljudet var ganska snabbt avklarat, och läkaren fryste bilden för att kunna mäta mest hela tiden, men en gång fick jag se den röra sig i alla fall. :)

Väntrummet var helt fullt av flera par den här gången, och jag smög ner ultraljudsbilden i väskan innan jag gick ut igen. Jag gissar att några av dom skulle in för äggplock eftersom det var tidigt på morgonen, och det var en så märklig känsla att vara på andra sidan den här gången. Att inte vara den som har behandlingen framför sig utan faktiskt ha kommit ett stort steg på vägen.

Men helt ärligt så har jag fortfarande inte haft någon sån där stund av jättelycka. Det är klart att jag är glad att allt ser bra ut, men den där pirrande och förväntansfulla känslan har inte kommit än. Det närmaste jag kommit den var igår när jag satt ute i solen och tittade på dottern som lekte i sandlådan. Då slog det mig att den lilla söta tjejen kommer att bli storasyster till hösten om allt går vägen. Lilla hjärtat! Jag hoppas att jag kommer kunna börja njuta mer så snart jag börjar känna av bebisen och vi fått göra rutinultraljudet. Moderkakan ligger långt ner mot bakväggen den här gången också, så jag hoppas att jag kommer kunna känna av bebisen ganska tidigt. Det skulle vara mysigt. :)

Vecka elva

Jodå, tiden går ganska snabbt framåt även den här gången. Igår gick jag in i vecka 11 och nu har faktiskt en fjärdedel av graviditeten redan passerat.

Jag har inte så mycket att skriva för just nu väntar jag bara på att de tolv första veckorna ska gå. Knappt två veckor kvar! När det gäller måendet så är det verkligen upp och ner hela tiden. Ena dagen mår jag nästan som vanligt för att dagen efter vara helt däckad av illamående. Jag tycker överlag att jag inte har lika mycket symptom och illamående som när jag väntade dottern, och hur jag än vänder och vrider på det kan jag kan jag inte släppa oron. På grund av det här har jag (nog, kanske, ganska säkert) bestämt mig för att boka in en tid hos en privatläkare för ett ultraljud om två veckor. Det skulle kännas skönt att få en bekräftelse efter 12 hela veckor att allt ser bra ut där inne.

Egentligen tror jag inte att det är någon fara, men i de stunder av icke-illamående som faktiskt är ibland blir jag så himla orolig.

Vi berättade för våra familjer i påsk och alla blev precis så glada som vi hade trott. Det som är extra roligt är att min syster också ska ha barn bara ett par veckor före oss. Vi pratade i somras om hur mysigt det skulle vara om vi skulle ha lyckan av att få vara föräldralediga åtminstone en kortare tid samtidigt. Inte kunde vi då ana att vi skulle bli gravida med bara några veckors mellanrum.